Vad behöver man tänka på när man börjar med hästavel?
Är man intresserad av att föda upp islandshästar behöver man fundera över många olika saker bl a:
Vilket är mitt avelsmål? Vilken typ av hästar vill jag få fram?
Är mitt sto tillräckligt bra så att hon kan användas i avel? Bara för att hon KAN få föl så är det inte samma sak som att hon BÖR få föl!
Är mitt sto friskt, fertilt och utan lynnesfel?
Vilka hingstar passar mitt sto och det avelsmål jag har satt upp?
Vilka hingsthållare/hingstägare är seriösa och har rätt kompetens? Välj inte hingst enbart efter hingstens meriter mm utan också efter vem som är hingsthållare!
Se till att ha ett avtal med hingstägaren/hingsthållaren. Både stoägare och hingstägare har skyldigheter som skall uppfyllas! Har t ex hingstägaren varit noggrann med att rapportera betäckningar innan sista dag dvs senast den 31/12 varje år? Detta går att kontrollera!
Behöver man undvika inavel? Det är ganska självklart för de flesta. Genom att använda Vitrtuell betäckning eller Förslag på hingstar (via stoets Grundregistrering) i WorldFengur kan man få fram inbreeding coefficient (F) dvs inavelscoefficienten som det naturligtvis är väldigt viktig att kontrollera innan man bestämmer vilken hingst som skall användas till stoet! Inavelscoefficienten skall helst vara under 5%. Kontrollera även bakåt i stammen så att det inte finns inavel bland föräldrar mfl.
Askur från Håkansgården är den första svenskfödda hingsten som har fått utmärkelsen Hederspremie. Foto: Ingela Bjurenborg
Har jag tillräcklig kunskap? Man blir aldrig fullärd, men det finns flera olika avelsutbildningar. Se SIF Avels utbildningar!
Har jag någon erfaren och seriös uppfödare som jag kan ha som mentor?
Hur regleras aveln? Det är en hel del regler man skall vara medveten om.
Som sagt det är mycket att fundera över när man sätter igång med avel.
Olika tips finns bl a på SIF Avels hemsida. Se bl a informationen som riktar sig till sto- respektive hingstägare på SIF Avels hemsida.
Hur stora är oddsen att få fram topphästar (avelsbedömning > 8,30)?
Thorvaldur Árnason höll för några år sedan en genomgång av aktuell avelsstatistik och tillgängliga redskap inom islandshästavel vid ett avelsmöte. Avel i en stor population är mycket förutsägbar, men för den enskilda avlaren med ett fåtal ston är mycket beroende av slumpen. Avel är en blandning av genetik, statistik, sunt förnuft och inte minst en del tur.
Den poäng en häst får vid en avelsbedömning är till 40% beroende av arv och till 60% beroende av miljöeffekter. Det är enligt Thorvaldur viktigt att den enskilda avlaren försöker minimera slumpens inverkan vilket ger större chanser att lyckas.
Hur stora är oddsen att få fram topphästar (avelsbedömning > 8,30)?
Enligt Thorvaldur kan man se det som att:
Arvbarheten är bara 40% därför får inte topphästar avkommor som är topphästar. Avkommorna blir oftast inte lika bra som sina föräldrar.
Detta visar verkligen att det finns mycket att göra som avlare för att få de 60% som är miljöbetingelser så bra som möjligt dvs flockfostran, hagmiljö, foder, inridning, träning mm.
Lite information angående inavel
Då betäckningssäsongen närmar sig med stormsteg så finns det mycket att tänka på vid val av hingst! Ett ämne som inte uppmärksammas så ofta är inavel, trots att det egentligen är en väldigt viktig fråga. Vid ett internationellt seminarium i Reykjavik den 1-2/12 2017. Talade bl a den isländska avelsledaren Thorvaldur Kristjánsson om detta.
Han gick igenom grunder avseende djuravel och genetiska analyser. Syftet med djuravel är att förbättra populationen genom selektion och minska inavel. Selektion i populationen är nödvändig för att åstadkomma avelsframsteg och det är helt uppfödarnas ansvar att välja. Det finns utrymme för att ytterligare utveckla rasen genetiskt utan inavel. Uppfödaren behöver ha ett klart avelsmål och använda all tillgänglig information. Det absolut viktigaste är att med så hög säkerhet som möjligt välja de bästa föräldrarna till nästa generation. BLUPen är ett verktyg, liksom avkommebeskrivningarna för premierade hingstar. När det gäller inavel måste man ha kontroll över inavelsgraden i populationen. Där har man glädje av den informationen som stamboken kan ge. Genetisk variation behövs för att kunna nå genetiska framgångar och finna en balans mellan inavel och avelsframsteg.
Inavel definieras som korsningar mellan besläktade djur. Inavelskoefficienten ökar ju mer föräldrarna är besläktade. Inavel minskar den genetiska variationen och antalet homozygota loci ökar vilket orsakar att olika genetiska defekter kan ta sig uttryck. Det finns inte heller någon möjlighet att återvinna de genanlag som går förlorade genom inavel. Möjligheterna till variation minskar och därmed selektionen för att producera individer med de egenskaper man önskar och som kan möta marknadens behov. Det är inte en realistisk metod att korsa enskilt inavlade blodslinjer för att nå avelsframsteg, då generationsföryngringen på häst är långsam. Utgår man enbart från BLUP finns också en risk för minskad genbas, så man måste ta hänsyn till variationen. Inavelsgraden i populationen har ökat under de senaste ca 20 åren. För att bevara den genetiska variationen behöver man:
Utvecklingen av bedömningssystemet har flera mål som går ut på att definiera fler olika områden och följa utvecklingen inom vetenskap och ridning. Även avelsmålet kan behöva omvärderas för att fånga fler parametrar som beskriver den häst som är målet. Ett brett avelsmål är som sagt värdefullt för att bibehålla genetisk variation och för att kunna möta marknadens behov.
Anteckningarna har gjorts av Monique Nilsfors
Ammor Islandshästar Kontakt
Allt material på denna webbsida är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.